Snakeman

Det är inte alltid det blir som man har tänkt sig. Jag hade tänkt att träna tre pass, men det blev bara två. Det var inget som gjorde underverk för mitt humör, men så är det ibland. De pass jag tränade var jävligt bra i alla fall.

I tisdags körde vi mitsar. Det var första gången på länge som jag gjorde det. Ringrosten blev tydlig igen. Nåja, efter lite skrubbsår på knogarna och fötterna så kom jag in i en slags andra andning och det kändes faktiskt ganska bra.
Igår var det dags för katapass igen. De är, som jag har sagt innan, mina favoritpass. Gick igenom en kata som man gör när man ska ta sitt andra blåa bälte (har jag för mig). Den ser ut så här för dig som e nyfiken:

http://www.youtube.com/watch?v=ZagZ6egeRbw

Det kändes ganska ok. Känner att det faktiskt börjar att lossna mer och mer. Sedan delades gruppen upp och sensei tyckte att jag skulle ta hand om de med lägre grader och fortsätta köra kata med dem den sista halvtimman. Kändes lite konstigt till en början, men efter ett tag infann sig de gamla instruktörstakterna igen. Kändes bra att sensei anser att jag är tillräckligt på banan för att instruera lite igen.

Nästa vecka blir det KANSKE tre pass. Beror på om övertidsguden på jobbet är snäll eller inte.

Ta hand om dig vem du än är och var du än finns.

På återseende.