Lördag 10/10 -09 (En vecka med strid och strul)
Så var det dags igen, kära läsare. Jag har upptäckt (och säkert ni också) att jag är dålig på att blogga under veckorna. Är inte lätt att hitta tid till det alla gånger.
Hur har då min vecka varit? Tja, den var ju bättre än den förra, men det säger ju iofs inte så mycket. Veckan har ägnats åt stridsövningar av olika slag. Jag har egentligen inga problem med det. Det är ju sånt man behöver öva på. Veckan har tyvärr dessvärre också präglats av missnöje och vrede från många håll. Tänker inte gå in på detaljer, men kortfattat kan man väl säga att plutonen är minst sagt missnöjd med vissa beslut som våra kära chefer fattar. Ibland känns det som om besluten fattas på väldigt tveksamma grunder. Detta förvånar mig en del. Dubbla budskap, liksom. Ena dagen får man höra att vi (sjukvårdsfolk) är jätteviktiga eftersom vi besitter kompetens som försvaret saknar och att vi är "experter" på det. Nästa dag är det mer i stil med: "Snälla ni. Ni förstår väl att vi vet bäst vad som funkar för er när ni bedriver sjukvård". Något tillspetsat, men det är i stort sett så det låter och DET är frustrerande. Önskar de bara ville låta oss sköta vårt jobb. Gnällde jag för mycket nu? Ber om ursäkt i så fall...
Fredagen erbjöd en speciell sorts stämning som är extremt svår för mig att förklara. Det är nämligen så (om nu någon missat det) att två svenskar skadades i Afghanistan natten till fredagen. Det är första gången på länge som svenskar faktiskt skadas under ett överfall där nere. Hur som helst... Stämningen blev ganska tryckt under en kort stund. Präglades av allvar på nåt vis. Efter ett tag var vi dock våra vanliga, omogna jag igen och skämten haglade.
Jag fick en kommentar på min blogg för ett tag sedan om hur min familj tar att jag ska åka iväg. Min flickvän och mitt ex stöttar mig i det jag gör. Det känns jätteskönt och viktigt att veta att man har stöd hemifrån. Till min son har jag sagt att pappa ska ut och köra ambulans i ett annat land för att hjälpa folk som inte har egna ambulanser. Jag vet att det inte är riktigt sant, men hur ska man förklara för en 5-åring så de förstår? Inte lätt det där.
Appropå sonen. Idag var vi och spelade bowling för första gången. Det tyckte han var jättekul! Emmellanåt var han dessutom jävligt duktig. Det blir fler besök dit kan jag säga.
Under helgen väntar en del aktiviteter också. Ikväll ska jag och min lilla muffins kolla på när Sverige spöar skiten ur danskarna i fotboll. Ska bli spännande. Mitt tips är 1-0 till Sverige. Källström gör målet. På söndag fyller både jag och H år så då blir det att fira det lite. Sedan väntar lite annat smått och gott också. Mer om det i nästa inlägg.
Nu har jag nog ordbajsat tillräckligt skulle jag tro.
"The only way for evil to triumph is if good men do nothing!
På återseende.
Ta hand om dig vem du än är och vart du än finns
Hur har då min vecka varit? Tja, den var ju bättre än den förra, men det säger ju iofs inte så mycket. Veckan har ägnats åt stridsövningar av olika slag. Jag har egentligen inga problem med det. Det är ju sånt man behöver öva på. Veckan har tyvärr dessvärre också präglats av missnöje och vrede från många håll. Tänker inte gå in på detaljer, men kortfattat kan man väl säga att plutonen är minst sagt missnöjd med vissa beslut som våra kära chefer fattar. Ibland känns det som om besluten fattas på väldigt tveksamma grunder. Detta förvånar mig en del. Dubbla budskap, liksom. Ena dagen får man höra att vi (sjukvårdsfolk) är jätteviktiga eftersom vi besitter kompetens som försvaret saknar och att vi är "experter" på det. Nästa dag är det mer i stil med: "Snälla ni. Ni förstår väl att vi vet bäst vad som funkar för er när ni bedriver sjukvård". Något tillspetsat, men det är i stort sett så det låter och DET är frustrerande. Önskar de bara ville låta oss sköta vårt jobb. Gnällde jag för mycket nu? Ber om ursäkt i så fall...
Fredagen erbjöd en speciell sorts stämning som är extremt svår för mig att förklara. Det är nämligen så (om nu någon missat det) att två svenskar skadades i Afghanistan natten till fredagen. Det är första gången på länge som svenskar faktiskt skadas under ett överfall där nere. Hur som helst... Stämningen blev ganska tryckt under en kort stund. Präglades av allvar på nåt vis. Efter ett tag var vi dock våra vanliga, omogna jag igen och skämten haglade.
Jag fick en kommentar på min blogg för ett tag sedan om hur min familj tar att jag ska åka iväg. Min flickvän och mitt ex stöttar mig i det jag gör. Det känns jätteskönt och viktigt att veta att man har stöd hemifrån. Till min son har jag sagt att pappa ska ut och köra ambulans i ett annat land för att hjälpa folk som inte har egna ambulanser. Jag vet att det inte är riktigt sant, men hur ska man förklara för en 5-åring så de förstår? Inte lätt det där.
Appropå sonen. Idag var vi och spelade bowling för första gången. Det tyckte han var jättekul! Emmellanåt var han dessutom jävligt duktig. Det blir fler besök dit kan jag säga.
Under helgen väntar en del aktiviteter också. Ikväll ska jag och min lilla muffins kolla på när Sverige spöar skiten ur danskarna i fotboll. Ska bli spännande. Mitt tips är 1-0 till Sverige. Källström gör målet. På söndag fyller både jag och H år så då blir det att fira det lite. Sedan väntar lite annat smått och gott också. Mer om det i nästa inlägg.
Nu har jag nog ordbajsat tillräckligt skulle jag tro.
"The only way for evil to triumph is if good men do nothing!
På återseende.
Ta hand om dig vem du än är och vart du än finns
Fredag 2/10 -09 (Meningslös vecka)
Jag har ta mig fan ingen aning om vad jag ska skriva i bloggen den här veckan. Den här veckan har vi...... sedan har vi..... efter det så..... ja, ni fattar.
Ursprungligen så skulle vi varit lediga denna veckan, men så blev det alltså inte. Veckan blev improviserad och helt meningslös istället.
Nu sitter jag på luckan och väntar på att kl ska bli 10 så jag kan gå och vaccinera mig. Efter det är det bara att vänta på bussen som ska ta mig till Arlanda.... Sedan blir det flyg till ÄNGELHOLM!!! Fan! Flyget till Halmstad var fullt. Blir Ängelholm och sedan taxi till dörren. Låter billigt, va?
Nästa vecka hoppas jag på att det blir lite mer uppstyrt. Då är det strid och skytte som gäller hela veckan.
"The only way for evil to triumph is if good men do nothing"
På återseende.
Ta hand om dig vem du än är och vart du än finns
Ursprungligen så skulle vi varit lediga denna veckan, men så blev det alltså inte. Veckan blev improviserad och helt meningslös istället.
Nu sitter jag på luckan och väntar på att kl ska bli 10 så jag kan gå och vaccinera mig. Efter det är det bara att vänta på bussen som ska ta mig till Arlanda.... Sedan blir det flyg till ÄNGELHOLM!!! Fan! Flyget till Halmstad var fullt. Blir Ängelholm och sedan taxi till dörren. Låter billigt, va?
Nästa vecka hoppas jag på att det blir lite mer uppstyrt. Då är det strid och skytte som gäller hela veckan.
"The only way for evil to triumph is if good men do nothing"
På återseende.
Ta hand om dig vem du än är och vart du än finns
