Snakeman

Jag har kommit på mig själv med att jag är lite dålig på att blogga nu för tiden (eller kanske jag alltid varit det, det får ni bedömma, kära läsare). Det kanske kan bero på att det inte händer så jävla mycket i mitt liv just för tillfället. Jag jobbar ju hela, jävla tiden. Jag har nu 4 pass kvar. Sedan är det ledighet som väntar fram till den 16:e augusti då jag hoppar på planet för att åka till Stockholm och Livgardet igen för att bli soldat på nytt. Då kommer nog bloggen bli lite mer aktiv och spännande. Jag hoppas att ni, kära läsare, ökar i antal då. Tipsa era vänner, vetja.

Igår var jag lite aktiv på min lediga stund här på jobbet. Jag har nu sytt ihop min sista helg här hemma. Tänker ju knappast gå in på detaljer eftersom Hanna är en av dem jag vet läser detta. HON är något nyfiken på vad som ska ske. Är ett litet fåtal personer (tre stycken, tror jag) som vet vad som är i görningen. Med andra ord är det jävligt lätt att räkna ut vem som skvallrat om det sprider sig.

Jag har börjat undra så smått vart fan sommaren har tagit vägen. Jag är lite deppig över att det inte verkar bli fler strandbesök med sonen. Vart är solen?

Måste också bara kort undra vad fan mitt älskade HBK håller på med? Det har gått från dåligt till sämst den senaste tiden och bottenstriden är ett faktum. Trots vad jag säger när förtvivlan är som störst så är jag fortfarande en supporter och jag både tror och hoppas att de ska reda ut stormen och resa sig starka och stolta igen snart. Förhoppningsvis i allsvenskan och inte i nån lägre serie. Jag och Hanna ska ju ha säsongskort nästa säsong. Så Janne, om du läser det här, plocka fram proffersorshatten och sparka liv i spelarna. Det är hög tid. BP ska besegras på Grimsta!

Nu ska jag se om jag kan få läst lite BATLS och lära mig ta hand om krigsskador. Ska snyta mig och dra i mig några doser nässpray också.

På återseende.

Ta hand om dig vem du än är och vart du än finns.

Jaha, semestern är över sedan en vecka nu. Känns väl som om det hade varit skönt med lite mer ledighet, men det är inte mycket att göra åt. Kan tyvärr inte påstå att jag saknat mitt ordinarie arbete särskilt mycket. Juli månad kommer dessutom bjuda på en jävla massa jobb. Strax över 200 timmar på 3 veckor närmare bestämt. Denna veckan kör jag dagvecka och jag kan inte påstå att det är det jag älskar mest i denna värld, men det får gå. Stämningen på jobbet varierar med personalen. Det sköna med sommaren är att det är mycket nytt folk och många som har semester och det gör att stämningen stiger en del.

Semestern tillbringade jag till största delen med Alexander och Hanna. Det blev stranden ett antal dagar med de båda. Jag hade en oförskämd tur med vädret och solen lyckades t.o.m färga min kropp lite brun (även om det mesta är borta igen). Jag och Anki tog med sonen till Borås djurpark en dag och det var mycket uppskattat. Finns de som tycker man är tråkig som tar med sonen till ett ställe han redan varit på, men de kanske glömmer att det är för HANS skull man gör sånt. Han tyckte det var väldigt trevligt och gillade det skarpt. Det är huvudsaken. Vi hann även med att åka till Liseberg för första gången. Tror att sonen var lite överväldigad i början och var rädd för det mesta. I början ville han inte åka ens den minsta barnkarusell, men det lossnade lite efter hand. Passade också på att besöka Universeum samma dag och där var det hajarna som utklassade allt motstånd. Sammanfattningsvis hade jag en mycket trevlig och mysig semester.

Måste bara nämna att jag gjorde ett litet återbesök på karateklubben i veckan också. Var fantastiskt kul att träffa alla igen och man kände sig mer än välkommen tillbaka. Ska försöka ta mig dit ikväll igen om gud och SOS är på min sida så jag slipper jobba över.

Såg den nya Transformers-filmen med Henke igår. Se den! Den var skitbra och väldigt rolig.

Till helgen blir det grisfest i glada vänners lag. Ska nog sänka en öl eller två då också, tänkte jag.

På återseende.

Ta hand om dig vem du än är och var du än finns.