Måndag 31/1 -11 (Sjukdom och babbel)
Kära läsare. Det är roligt att se er här igen. Dags för några rader.
Veckan som gått har jag färdigställt min tattuering (kommer bilder så småningom). Jag har hämtat ut min våtdräkt. Provat den på egen hand här hemma. Fastnat i den på egen hand här hemma. Tog ett tag att komma ur den, men passar gör den i alla fall. Helgen har jag tillbringat i Norge. Arbetat och tjänat lite extra cash. Tyvärr så inföll min och muffinsens årsdag när jag var i Norge. Det sög svettig laban, men inte mycket att göra åt det. Vi ska unna oss att fira lite nästa vecka istället.
Har även fått en sån där fin "örfil" av verkligheten som jag skrivit om tidigare. Det är ju influensatider och vinterkräksäsong bl.a nu. Många är sjuka. Många ojar sig på facebook. Det är verkligen inte konstigt. JAG ojar mig så in i helvete när jag är sjuk. Den enda som möjligen är värre skulle kunna vara min sambo, men hon är nästan aldrig sjuk heller så svårt att klaga där. För er som gnäller när ni är sjuka, tänk er följande:
Du är frisk, vältränad och lever ett sunt liv. Du är mellan 30-35. Du motionerar regelbundet och springer mycket. Du lever sunt efter GI-metoden (om det är sunt eller inte tvistar ju de lärde om, men den diskussionen sparar vi till en annan gång). De senaste dagarna har du känt att du blir andfådd väldigt lätt och att du inte orkar springa din vanliga runda som vanligt. En natt vaknar du av fruktansvärda smärtor i bröstet och du får ingen luft. Din sambo larmar en ambulans som dånar in till sjukhuset med dig. Blåljus, sirener och hela paketet. När du kommer in på sjukhuset så stannar ditt hjärta. Läkarna får igång det nästan direkt. Du blir inlagd på sjukhus. Efter ett tag upptäcker man att du har haft ett virus i ditt hjärta en längre tid. Detta har du inte haft symtom av. Ingen feber eller liknande. Viruset har förstört din hjärtmuskel och hjärtat orkar inte längre pumpa som det ska. Du behöver en hjärttransplantation. Eftersom det är brist på människor som vill ge bort sina organ när de dött finns det för tillfället inget hjärta till dig. I väntan på att det ska dyka upp ett hjärta opererar man in en maskin som ska stötta och hjälpa ditt hjärta medans du väntar. Under operationen tillstöter det dock komplikationer. Du får en blodpropp i hjärnan. Du blir förlamad i halva kroppen. Du tappar förmågan att tala och svälja. Du ligger nu som ett vårdpaket. Du får mat genom en slang ner i magen. Du får mängder av mediciner för att ditt hjärta är så dåligt. Du samlar på dig vätska. Har svårt att andas och får med jämna mellanrum hjälp med att suga bort slem ur halsen efetrsom du inte kan hosta. Du får hjälp av sjukgymnaster och logopeder för att lära dig att tala och röra dig igen. Du kan inte göra annat än att ligga i din säng och hoppas att någon ska dö så att du kan leva.
Hur låter detta? Är det fortfarande jobbigt att näsan rinner eller att du har feber? Nä, tänkte inte det. Vad vill jag ha sagt med detta? Vet egentligen inte. Kanske försöker jag ge er en "örfil" också. Tycker bara det kan vara tänkvärt. Det finns ALLTID nån som har det värre. Glöm inte det.
Med andra ord så kan du ta en extra semla idag med gott samvete. Det är inte hela världen att missa ett träningspass. Lev lite. Njut!
En uppmaning till: Om du inte redan gjort det så registrera dig som organdonator. Det kan rädda liv. Kanske t.o.m ditt eget.
Hoppas jag inte drog ner dig i depression nu. Lovar att hålla en gladare ton nästa gång, kära läsare.
Ta hand om dig vem du än är och vart du än finns.
På återseende.
Veckan som gått har jag färdigställt min tattuering (kommer bilder så småningom). Jag har hämtat ut min våtdräkt. Provat den på egen hand här hemma. Fastnat i den på egen hand här hemma. Tog ett tag att komma ur den, men passar gör den i alla fall. Helgen har jag tillbringat i Norge. Arbetat och tjänat lite extra cash. Tyvärr så inföll min och muffinsens årsdag när jag var i Norge. Det sög svettig laban, men inte mycket att göra åt det. Vi ska unna oss att fira lite nästa vecka istället.
Har även fått en sån där fin "örfil" av verkligheten som jag skrivit om tidigare. Det är ju influensatider och vinterkräksäsong bl.a nu. Många är sjuka. Många ojar sig på facebook. Det är verkligen inte konstigt. JAG ojar mig så in i helvete när jag är sjuk. Den enda som möjligen är värre skulle kunna vara min sambo, men hon är nästan aldrig sjuk heller så svårt att klaga där. För er som gnäller när ni är sjuka, tänk er följande:
Du är frisk, vältränad och lever ett sunt liv. Du är mellan 30-35. Du motionerar regelbundet och springer mycket. Du lever sunt efter GI-metoden (om det är sunt eller inte tvistar ju de lärde om, men den diskussionen sparar vi till en annan gång). De senaste dagarna har du känt att du blir andfådd väldigt lätt och att du inte orkar springa din vanliga runda som vanligt. En natt vaknar du av fruktansvärda smärtor i bröstet och du får ingen luft. Din sambo larmar en ambulans som dånar in till sjukhuset med dig. Blåljus, sirener och hela paketet. När du kommer in på sjukhuset så stannar ditt hjärta. Läkarna får igång det nästan direkt. Du blir inlagd på sjukhus. Efter ett tag upptäcker man att du har haft ett virus i ditt hjärta en längre tid. Detta har du inte haft symtom av. Ingen feber eller liknande. Viruset har förstört din hjärtmuskel och hjärtat orkar inte längre pumpa som det ska. Du behöver en hjärttransplantation. Eftersom det är brist på människor som vill ge bort sina organ när de dött finns det för tillfället inget hjärta till dig. I väntan på att det ska dyka upp ett hjärta opererar man in en maskin som ska stötta och hjälpa ditt hjärta medans du väntar. Under operationen tillstöter det dock komplikationer. Du får en blodpropp i hjärnan. Du blir förlamad i halva kroppen. Du tappar förmågan att tala och svälja. Du ligger nu som ett vårdpaket. Du får mat genom en slang ner i magen. Du får mängder av mediciner för att ditt hjärta är så dåligt. Du samlar på dig vätska. Har svårt att andas och får med jämna mellanrum hjälp med att suga bort slem ur halsen efetrsom du inte kan hosta. Du får hjälp av sjukgymnaster och logopeder för att lära dig att tala och röra dig igen. Du kan inte göra annat än att ligga i din säng och hoppas att någon ska dö så att du kan leva.
Hur låter detta? Är det fortfarande jobbigt att näsan rinner eller att du har feber? Nä, tänkte inte det. Vad vill jag ha sagt med detta? Vet egentligen inte. Kanske försöker jag ge er en "örfil" också. Tycker bara det kan vara tänkvärt. Det finns ALLTID nån som har det värre. Glöm inte det.
Med andra ord så kan du ta en extra semla idag med gott samvete. Det är inte hela världen att missa ett träningspass. Lev lite. Njut!
En uppmaning till: Om du inte redan gjort det så registrera dig som organdonator. Det kan rädda liv. Kanske t.o.m ditt eget.
Hoppas jag inte drog ner dig i depression nu. Lovar att hålla en gladare ton nästa gång, kära läsare.
Ta hand om dig vem du än är och vart du än finns.
På återseende.
Måndag 24/1 -11 (Lite babbel)
En vecka med beredskap för Norra Halland är avklarad. Helgen KUNDE varit lugnare, men den kunde också varit väldigt mycket värre än vad den blev. Kort sagt: Läkarbråk på Sjukhuset ställde till det. Vad har man lärt sig av detta? Att vissa människor uppenbarligen har glömt vad som förväntas av dem i sin yrkesroll. ALL vårdpersonal borde ha patienten i centrum. Det är ju därför vi är där. Uppenbarligen finns det de som glömt bort det. Det finns de som ser patienter som ett "problem som inte är deras". Man blir fan mörkrädd. Hur kan ni se er i spegeln efter att ha utsatt människor för sån här skit? Jag HOPPAS verkligen att det får konsekvenser för de inblandade. Även om jag tyvärr inte tror det. Egoism förefaller vara en dygd i dagens samhälle. Trist, tycker jag.
Denna veckan har inletts med lite kontorsarbete. Det är faktiskt väldigt trevligt att tillbringa en dag på kontoret då och då. Inte alls så hemskt som det kanske låter.
Imorgon är det dags att (förhoppningsvis) färdigställa min tatuering. Det kommer att göras på Red Rose Tattoo i Halmstad. Bilder kommer självklart när det är klart och läkt.
På onsdag ska jag pallra mig till Dykskolan i Halmstad och hämta våtdräkten jag beställde. J.P om du läser detta... Ber om ursäkt över att det har dröjt. Har helt enkelt inte funnits tid. Förutom det ska jag bunkra upp med mat och förnödenheter inför min tripp till Norge.
Torsdag bär det av till Norge för att tag i lite av deras oljepengar. Ingen aning om vart jag ska jobba ännu, men det löser sig nog. Kommer hem därifrån på måndag igen.
Visst låter det spännande kära läsare? Living the dream!
Börjar känna en berättelse i min stackars trötta hjärna. Kanske borde jag ta tag i den och se till att skriva ner den? I alla fall lite av den? Hmmm....
Vad är definitionen av gammal? Känner mig gammal idag. Nån som kan tala om för mig när man faktiskt ÄR gammal?
Måste ta tag i min feta kropp och pallra mig ner till karateklubben snart. Saknar folket, träningen och hela paketet. Dessutom känner jag ett allt mer påtagligt och trängande behov av att få fightas lite ;-)
Avslutningsvis och på förekommen anledning: Behandla dina medmänniskor väl. I alla fall de som inte förtjänar motsatsen för de finns de också. Onda människor finns i allt för stora antal. Det får man inte glömma. Må lopporna från 1000 kameler hemsöka deras sängar.
Ta hand om dig vem du än är och vart du än finns.
På återseende.
Denna veckan har inletts med lite kontorsarbete. Det är faktiskt väldigt trevligt att tillbringa en dag på kontoret då och då. Inte alls så hemskt som det kanske låter.
Imorgon är det dags att (förhoppningsvis) färdigställa min tatuering. Det kommer att göras på Red Rose Tattoo i Halmstad. Bilder kommer självklart när det är klart och läkt.
På onsdag ska jag pallra mig till Dykskolan i Halmstad och hämta våtdräkten jag beställde. J.P om du läser detta... Ber om ursäkt över att det har dröjt. Har helt enkelt inte funnits tid. Förutom det ska jag bunkra upp med mat och förnödenheter inför min tripp till Norge.
Torsdag bär det av till Norge för att tag i lite av deras oljepengar. Ingen aning om vart jag ska jobba ännu, men det löser sig nog. Kommer hem därifrån på måndag igen.
Visst låter det spännande kära läsare? Living the dream!
Börjar känna en berättelse i min stackars trötta hjärna. Kanske borde jag ta tag i den och se till att skriva ner den? I alla fall lite av den? Hmmm....
Vad är definitionen av gammal? Känner mig gammal idag. Nån som kan tala om för mig när man faktiskt ÄR gammal?
Måste ta tag i min feta kropp och pallra mig ner till karateklubben snart. Saknar folket, träningen och hela paketet. Dessutom känner jag ett allt mer påtagligt och trängande behov av att få fightas lite ;-)
Avslutningsvis och på förekommen anledning: Behandla dina medmänniskor väl. I alla fall de som inte förtjänar motsatsen för de finns de också. Onda människor finns i allt för stora antal. Det får man inte glömma. Må lopporna från 1000 kameler hemsöka deras sängar.
Ta hand om dig vem du än är och vart du än finns.
På återseende.
Söndag 16/1 -11 (Rasism)
Såg nyss på Nyheterna ett inslag om en Somalisk kvinna som hade blivit utsatt för stenkastning när hon promenerade i sin hemstad i Skåne. Några ungdomar hade kastat sten och skrikit glåpord. En journalist på Sydsvenskan hade skrivit en artikel om det här och fått ta emot MÄNGDER med brev där människor menar att det var rätt åt henne. Att det var en följd av det mångkulturella samhället. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag ser och hör sånt här. Vad är det för fel på folk? Hur kan man tycka att det är ok att stena någon enbart p.g.a utseende och härkomst? Hur hade ni känt om ni blivit utsatta för samma sak? Mår illa när jag ser och hör sånt här. VAR är förståelsen och empatin?
Jag och en kollega hade nyligen ett uppdrag som gjorde att både han och jag tänkte: "Fy fan, vad bra vi har det." Som min kollega uttryckte det: "Det var en skön örfil in i verkligheten". Kanske är det inte så viktigt om tapeterna matchar soffan eller om resan för hela familjen till Thailand blir inställd och man får nöja sig med betald semester på hemmaplan? Kan det vara så att det finns värre saker att råka ut för här i livet? Självklart är det så. Om ett ambulansuppdrag i lilla Falkenberg kan upplevas som en örfil, vad ska man då kalla det man såg i Afghanistan? De jag känner har det bra. Allihop! Ingen bär på en sjukdom som kommer döda dem inom överskådlig framtid. Ingen behöver gå hungrig. Alla har tak över huvudet. Tänk på det kära, läsare. Kom ihåg det. Alltid! I alla fall tills ni drabbas av VERKLIGA problem...
"En människas liv kan förändras i grunden på nolltid. I vartenda ögonblick i livet kan betydelsefulla förändringar ske och i varenda sekund kan klockans tickande vara ödets röst som viskar fram ett löfte eller en varning"
-Dean Koontz
Tänkvärda ord, tycker jag.
Var rädd om dig vem du än är och vart du än finns.
Kom ihåg: "The only way for evil to triumph is if good men do nothing"
På återseende.
Jag och en kollega hade nyligen ett uppdrag som gjorde att både han och jag tänkte: "Fy fan, vad bra vi har det." Som min kollega uttryckte det: "Det var en skön örfil in i verkligheten". Kanske är det inte så viktigt om tapeterna matchar soffan eller om resan för hela familjen till Thailand blir inställd och man får nöja sig med betald semester på hemmaplan? Kan det vara så att det finns värre saker att råka ut för här i livet? Självklart är det så. Om ett ambulansuppdrag i lilla Falkenberg kan upplevas som en örfil, vad ska man då kalla det man såg i Afghanistan? De jag känner har det bra. Allihop! Ingen bär på en sjukdom som kommer döda dem inom överskådlig framtid. Ingen behöver gå hungrig. Alla har tak över huvudet. Tänk på det kära, läsare. Kom ihåg det. Alltid! I alla fall tills ni drabbas av VERKLIGA problem...
"En människas liv kan förändras i grunden på nolltid. I vartenda ögonblick i livet kan betydelsefulla förändringar ske och i varenda sekund kan klockans tickande vara ödets röst som viskar fram ett löfte eller en varning"
-Dean Koontz
Tänkvärda ord, tycker jag.
Var rädd om dig vem du än är och vart du än finns.
Kom ihåg: "The only way for evil to triumph is if good men do nothing"
På återseende.
Söndag 9/1 -11 (Årets första)
God fortsättning, alla trogna läsare. Årets första inlägg är ett faktum. 2011 har hiitills bestått av jobb. Till största delen nattjobb. Känner att de börjar ta ut sin rätt. Har fått en konstig dygnsrytm när man jobbar varannan natt ungefär. Inte bra.
Imorgon efter ett (förhoppningsvis) lungt nattpass så blir det schemaläggning inför Februari. Rekordtidig schemaläggning. Det känns skönt. Imorgon ska jag också pallra mig ner till Dykklubben i Halmstad och kolla på ev inköp av dykdräkt inför den kommande säsongen. Får bara hoppas att de klåparna har någon kvar på lager.
Är inte EXAKT en såm, men väldigt lik utseendemässigt. Vad tror ni? Skulle en sån passa min vackra kropp?
Resten av veckan kommer väl mest att gå åt till att jobba. Dubbelnatt mitt i veckan bl.a. Helgen kommer att tillbringas med att ha filmkväll med goda vänner. Ska bli mycket trevligt.
Det är inte lika snöigt ute. Nu är det isigt. Min uppfart är en livsfarlig plats. Skulle gå åt alldeles för mycket salt om jag saltade den ren. Orkar inte. Enklare att gå försiktigt.
Se nu till att vara försiktiga i halkan.
Var rädd om dig vem du än är och vart du än finns.
På återseende.
Imorgon efter ett (förhoppningsvis) lungt nattpass så blir det schemaläggning inför Februari. Rekordtidig schemaläggning. Det känns skönt. Imorgon ska jag också pallra mig ner till Dykklubben i Halmstad och kolla på ev inköp av dykdräkt inför den kommande säsongen. Får bara hoppas att de klåparna har någon kvar på lager.
Är inte EXAKT en såm, men väldigt lik utseendemässigt. Vad tror ni? Skulle en sån passa min vackra kropp?
Resten av veckan kommer väl mest att gå åt till att jobba. Dubbelnatt mitt i veckan bl.a. Helgen kommer att tillbringas med att ha filmkväll med goda vänner. Ska bli mycket trevligt.
Det är inte lika snöigt ute. Nu är det isigt. Min uppfart är en livsfarlig plats. Skulle gå åt alldeles för mycket salt om jag saltade den ren. Orkar inte. Enklare att gå försiktigt.
Se nu till att vara försiktiga i halkan.
Var rädd om dig vem du än är och vart du än finns.
På återseende.
